Ytvattnet
Idag var det äntligen dags för träning igen efter söndagens planerade vilodag och de två oplanerade vilodagarna. Man känner sig så rastlös och undrar vad man ska göra med tiden när man inte får eller kan träna.
Passet idag var lugn klassisk skidåkning över 15 km. Spåren var delvis blanka så fästet var inte helt hundra, men ändå okej. Någonting mer som kändes okej var både kroppen och ryggen. Kanske har de här ofrivilliga vilodagarna gjort mig väl och jag kan vara på väg upp till ytan. Det skönaste var ändå att jag inte kände av ryggen mer än vad jag har gjort tidigare i vinter.
Så till helgen blir det tävlingar som planerat om ingenting händer. Men först väntar ett fast inspererat pass imorgon och ett besök till hos fysioterapeuten på fredag.
Nu kör vi!
Passet idag var lugn klassisk skidåkning över 15 km. Spåren var delvis blanka så fästet var inte helt hundra, men ändå okej. Någonting mer som kändes okej var både kroppen och ryggen. Kanske har de här ofrivilliga vilodagarna gjort mig väl och jag kan vara på väg upp till ytan. Det skönaste var ändå att jag inte kände av ryggen mer än vad jag har gjort tidigare i vinter.
Så till helgen blir det tävlingar som planerat om ingenting händer. Men först väntar ett fast inspererat pass imorgon och ett besök till hos fysioterapeuten på fredag.
Nu kör vi!
Kommentarer
Trackback
